Husets historia
Engelbrektsgatan 35 och 37 ritades av Hjalmar Zetterström år 1914 och är byggt i nationalromantisk stil. Huset är i sex våningar plus vindsvåning, med rött fasadtegel och en sockel av granit. Taket är klätt med rött tegel. Fönstren är två- och sexluftade med fyra, sex eller åtta rutor i varje luft. Entréns pardörr på nummer 35 är av ek med fylld spegel nertill, och spröjsade rutor med glas upptill. På varje sida om pardörren finns spröjsade fasta fönster. Portomfattningen är välvd av grovhuggen granit. I entrén finns ursprungliga nationalromantiska väggmålningar som togs fram av konservator år 2002. Dörrarna i entréplan är ekådrade i en ljus kulör. Golvet är lagt i gråvit klinker med mått 143x143 mm. Plattorna avgränsas mot vägg av en brunmålad sockellist i trä. Entrén skiljs åt mot trapprummet av en välvd öppning.
Nationalromantiken
Nationalromantiken avlöste jugendstilen på 1910-talet och hade inhemska slott och borgar som förebilder. Portarna utformades som bastanta borgportar med skulpturala omfattningar i natursten. Naturliga material föredrogs framför konstmaterial. Spegeldörrar ekådrades i ljusa kulörer, eller betsades i mörka, bruna toner. Måleri bröt i flera avseenden med äldre måleritraditioner. Även om äldre teknik fortfarande existerade, till exempel marmorering, var man inte längre lika strikt bunden till förlagor och målarplanscher. Det var ett konstnärligare fritt skapande med nästan uteslutande kalkmåleri som täckte alla ytor. Väggen i trapplöpet delades ofta in i en hög bröstning, som målades i exempelvis en kammad lasyr. Stuckatur användes sparsamt under denna tid. Elektrisk belysning blev standard och vanliga armaturer för tiden var hängande lyktor i glas och smide, hamrat järn eller mässing.
[Källa: Roni Wallin, Defyra Arkitekter]